Sista chansen!
Ja det va som om han skickat en sista chans till mig att förgylla mitt år som gått, en sista chans att göra den där stora gärningen! Och jag gjorde den!! In kommer en kvinna, sliten trött och nästan gråtfärdig och frågar om jag har någon tidtabell. Men tyvärr så hde jag inte det, och hon är nära på att vända och men då tjongar ideen upp att jag har ju ändå internet där går det ju att kolla. Så vi kollar och hittar några bussar som skulle fara snart. Kvinnans rosiga kinder började blekna ner till sin originala färg och hon såg inte lika ledsen ut längre. Sen frågar hon om det kan vara någon i kyrkan för tillfället, och jag hade ingen aning tyvärr, men va tvungen att fråga henne varför hon först undrade tidtabeller och sen om kyrkan va öppen. Då visar det sig att på självaste nyårsafton, att bilen gått sönder här i staden Tidaholm där hon inte känner en själ, hon får inte tag på sin dotter och hon har inga pengar med sig. Hon ville så gärna komma hem och fira nyår med sin dotter och hon tänkte gå upp till kyrkan och be om en hand penning, men jag kände bara hur mitt smvete bara skrek åt mig. Jag har ändå pengar över som jag ändå bara kommer lägga på skit förmodligen, så jag gjorde det jag kände rätt för. Jag gav henne en summa pengar kramade om henne och önskade henne gott nytt år. Kvinnan var nära att bryta ut i gråt av tacksamhet. Och jag har aldrig mått så bra i hela mitt liv som jag gör just nu.
